Ekonomisk rådgivning är inte bara något för stora koncerner eller företag i kris. Det är ett fundamentalt verktyg för att fatta bättre beslut, minska risker och skapa långsiktig lönsamhet. Men rådgivningen varierar stort beroende på vem du anlitar – revisorn, redovisningsbyrån eller den interna redovisningskonsulten.

I den här artikeln går vi igenom:

  • Vad som skiljer rådgivning från revisorer, redovisningsbyråer och anställda ekonomer/redovisningskonsulter
  • Fördelar och nackdelar med varje typ av rådgivare
  • Hur du som företagare bör tänka för att få ut mest av ditt ekonomiska stöd
  • Varför det är klokt att konkurrensutsätta sin ekonomilösning minst vartannat år

Revisorn – Opartisk granskare med ett helikopterperspektiv

Revisorns funktion

En auktoriserad revisor granskar företagets årsredovisning och räkenskaper. Uppdraget är reglerat enligt lag, med fokus på att säkerställa att redovisningen ger en rättvisande bild. Revisorn är inte en operativ rådgivare – men kan vara en ovärderlig signalgivare.

Vilken rådgivning kan du förvänta dig?

Revisorns roll är att bedöma och kommentera, inte att påverka eller driva verksamhetens beslut. Men de iakttagelser revisorn gör kan ge värdefulla insikter.

Exempel:

  • Påpekanden kring svaga rutiner eller bristande intern kontroll
  • Kommentarer om finansiell struktur, t.ex. överbelåning eller låg soliditet
  • Identifiering av risker vid utdelningar, obeskattade reserver eller personalförmåner
  • Synpunkter på formalia och efterlevnad av redovisningsprinciper

Styrkor

  • Opartiskhet – inget eget ekonomiskt intresse i dina beslut
  • Van att analysera olika typer av verksamheter
  • Erfarenhet av både problemområden och best practice

Begränsningar

  • Måste bevara sitt oberoende – får inte ge vissa typer av råd
  • Reaktiv snarare än proaktiv – ingriper ofta först efter ett räkenskapsår

Redovisningsbyrån – Extern partner i det löpande

Redovisningsbyråns roll

En redovisningsbyrå sköter företagets löpande bokföring, rapportering, moms, arbetsgivardeklarationer och bokslut. Många byråer erbjuder även rådgivning inom ekonomi, skatt och affärsstöd.

Vilken typ av rådgivning får man?

Det beror till stor del på hur uppdraget är definierat. Vissa byråer håller sig strikt till administration, medan andra engagerar sig aktivt i kundens ekonomi.

Exempel:

  • Utdelningsplanering och ägaruttag
  • Kassaflödesanalys och varningar för likviditetsbrist
  • Budget- och prognosarbete
  • Upplägg för investeringar eller nyanställningar
  • Hjälp med att tolka och använda ekonomiska rapporter

Styrkor

  • Operativ insyn – byrån ser allt först
  • Kan ge snabb rådgivning i takt med att siffrorna rör på sig
  • Flexibla – uppdraget kan anpassas efter företagets fas och behov

Begränsningar

  • Stora skillnader i kvalitet mellan olika konsulter och byråer
  • Rådgivning sker ofta utan struktur eller dokumentation
  • Byrån kan vara styrd av egna rutiner och mallar, inte din affärslogik

Den anställda redovisningskonsulten – Internt affärsstöd

Rollen i bolaget

När ett företag växer kommer behovet av att samla kompetens internt. En redovisningskonsult, ekonomiansvarig eller CFO blir då nyckelperson i arbetet med ekonomi, analys och beslutsstöd.

Vad får du internt?

En intern ekonom har den tydligaste bilden av bolagets verklighet. De kan kombinera redovisning med analys, prognoser och operativa förbättringar.

Exempel:

  • Budgetering och uppföljning i nära samverkan med affärsområden
  • Kostnadsanalys, prissättningsmodeller och projektkalkyler
  • Intern rapportering till VD och styrelse
  • Avtalsgranskningar och upphandlingar
  • Samordning med externa parter som banker, revisorer och byråer

Styrkor

  • Verksamhetsnära – känner bolaget inifrån
  • Snabbt beslutsstöd – finns på plats i organisationen
  • Kan koppla ekonomi till strategi och drift

Begränsningar

  • Begränsad omvärldsbevakning
  • Risk att fastna i gamla rutiner
  • Kostar oftast betydligt mer än en extern lösning

Tre rådgivare, tre roller – så kompletterar de varandra

Ett välfungerande ekonomisystem använder ofta två eller tre av rollerna:

  • Redovisningsbyrån hanterar löpande bokföring och fungerar som bollplank till ledningen
  • Revisorn granskar och signalerar risker
  • Den anställda redovisningskonsulten sköter kundfaktureringen och inkommande leverantörsfakturor.

Exempel: Företaget står inför en större investering.

  • Interna ekonomen gör kalkyl och konsekvensanalys
  • Byrån hjälper till med finansieringsunderlag och momsfrågor
  • Revisorn flaggar för eventuell påverkan på soliditeten och framtida utdelning

När ekonomirådgivningen brister

Många företag upplever att de får för lite rådgivning. Ofta är det en konsekvens av otydliga uppdrag eller lågt engagemang. Vanliga orsaker:

  • Rådgivaren har inte tid – eller har för många kunder
  • Du som företagare ställer inga krav på insikter, bara rapporter
  • Det saknas en tydlig kontaktperson som håller ihop helheten
  • Man litar på att "någon annan säger till" – men ingen har helhetsansvar

Konsekvensen? Saker faller mellan stolarna, beslut skjuts upp och verksamheten riskerar att missa affärsmöjligheter.

Få ut mer av rådgivningen – fem konkreta råd

  1. Tydliggör uppdrag och förväntningar – Specificera vad rådgivaren förväntas bidra med. Gör det skriftligt.
  2. Ha återkommande ekonomimöten – Gärna varje månad. Prata inte bara utfall – prata framåt.
  3. Ställ öppna frågor – ”Vad ser du för risker i vårt upplägg?” ”Hur gör andra i vår bransch?”
  4. Säkerställ samverkan mellan rådgivarna – Revisorn, redovisningsbyrån och den interna ekonomen ska inte jobba i silos.
  5. Jämför din lösning vartannat år – Konkurrensutsättning är det mest effektiva sättet att höja kvaliteten.

Därför ska du konkurrensutsätta din ekonomilösning med jämna mellanrum

Att stanna kvar i samma lösning år efter år är bekvämt – men sällan affärsmässigt. Rådgivning är en färskvara, och marknaden förändras ständigt.

Tre skäl att jämföra din lösning vartannat år:

1. Marknaden utvecklas

Nya verktyg, arbetssätt och affärsmodeller dyker upp hela tiden. Det du betalade för för två år sedan kan nu finnas bättre – till samma eller lägre kostnad.

2. Din verksamhet förändras

Har du gått från fem till femton anställda? Börjat jobba internationellt? Fått extern finansiering? Då måste rådgivningen också förändras.

3. Rådgivning kräver energi

Rådgivare som vet att kunden jämför marknaden regelbundet höjer ofta sin nivå. Du som företagare får en mer engagerad partner.

Det betyder inte att du måste byta leverantör. Men det ger dig ett bättre förhandlingsläge – och en trygghet i att du inte missar något.

SAMMANFATTNING

Ekonomisk rådgivning är inte en kostnad – det är ett verktyg och en investering för att fatta bättre beslut. Men det förutsätter att du har rätt person på rätt plats, att uppdraget är tydligt och att rådgivningen ses som en aktiv och värdeskapande process.

Genom att förstå skillnaden mellan revisorer, redovisningsbyråer och interna konsulter – och genom att konkurrensutsätta lösningen vartannat år – stärker du ditt företags ekonomiska ryggrad.

Vill du få en kostnadsfri jämförelse av din nuvarande lösning? Besök affarsnatverket.se/jamfor